Alltså..vilket vecka! Jag hade glömt hur väl man ändå klarar sig utan sömn. Man liksom speedas upp av bara farten att man inte ens kan sova när man väl kan. Man ligger och tänker om klockan verkligen har ringt, eller om jag lyckats försova mig brutalt, det känns ju så sent! Sen kikar jag på klockan och ser hur den tickar sakta sakta och det är flera timmar tills jag måste upp. Sedan vaknar jag igen, vettskrämd av tanken av att ha försovit mig och tänker att herregud nu måste ju klockan ändå ha ringt, det känns som att det är jättesent? Sen kikar man på klockan igen och det har gått 5 min. Så håller det på tills man halvsomnar någorlunda och väcks av väckarklockan. Sen snoozar man i 10 min..

Eftermiddagarna kan kännas lite sega sådär, jag kan drabbas av brutal matkoma. Noll minne, jag skriver upp allt och upprepar rätt elementära ord som om jag vore efterbliven. Sedan tar jag en kaffe och skakar av mig sömnruset och några timmar senare är det dags igen! Jag kör på, inga konstigheter. Klockan börjar ticka mot riktigt sena timmar och man tänker att fan, man borde ju ändå vara trött som varit vaken sedan 03.00? Men då är man ändå så upp i varv att det bara inte går att somna! Man tänker att äh, nu har jag känt mig seg hela dagen, det är väl inget riktigt trötthetstecken. Klart jag kan vara uppe och se på CSI och massa kul, inga problem! Sen är det ändå dags att somna och man förlorar tidsuppfattningen igen och tror att det är morgon när klockan är 04.00. Jag påminner lite om en 2åring i beteendemönstret! Men det är bara ibland, som tur är..... Jag kan sova jättelänge också och vara riktigt chill, inga problem. Allt går i perioder och är lika roliga, bara det inte är så jämt. Tacka vet jag frilansandet, det är det absolut bästa som någonsin hänt mig! Man tröttnar inte, det är något nytt hela tiden och man får varva vila med full rulle. Sådär lagon efter 2 år i kontakt med branchen kan jag känna att jag börjar få koll på vad jag klarar av och mår bra av. Det känns superskönt, verkligen som att jag gör mig själv världens bästa tjänst. Det är sunt och hållbart och framförallt långsiktigt. Kanske ändå borde yoga lite mer? Äh, det kommer. Som mamma säger efter att ha blivit frälst av boken: Good Enough! Skönt.

Jo, det har ju hänt en del va. Jag har jobbat och festat och jobbat och festat varit på inspelning jobbat ska festa.....Men jag saknar mina polare! Jag ser SÅ fram emot att träffa Hannah imorgon och bara lyssna, inte prata. Lyssna på allt som händer i hennes liv nu när hon ska flytta ihop med Martin och ska plugga sociologi. Jag vill höra allt om hennes finlandsresa och hennes störda möte med Renen (eller var det Älgen?)!

Jag ser så fram emot att åka till Hundby med Katja, och höra allt om hennes teoretiska upptäckter kring relationer, och om hur vaktmästarjobbet går och hur det känns inför att plugga Geografi på universitetet. Jag vill även höra om mötet med alla män från hennes liv som dök upp samma kväll!

Vänner ska man ta vara på, speciellt om de heter Hannah och Katja! De är bäst. Verkligen! Hurra för vänner!